4 myter om psykologisk trygghet på jobbet

Psykologisk trygghet har blivit ett centralt begrepp inom ledarskap, teamutveckling och organisationskultur. Allt fler företag lyfter tryggheten på jobbet som nyckeln till engagemang, lärande och bra prestationer. Men begreppet missförstås ofta eller förenklas.

Om psykologisk trygghet bara blir fina ord på papper riskerar organisationer att missa det som verkligen påverkar beteenden och resultat i vardagen. Här går vi igenom fyra vanliga myter om psykologisk trygghet på jobbet och reder ut vad som faktiskt stämmer.

Myt 1: Psykologisk trygghet handlar om att ha det trevligt

En av de vanligaste missuppfattningarna är att psykologisk trygghet på arbetsplatsen handlar om trivsel, trevlig stämning och att undvika konflikter. Att alla ska vara överens, att samtal ska vara snälla och bekväma. I verkligheten kan psykologisk trygghet vara allt annat än bekvämt.

Psykologisk trygghet innebär att:

• Människor vågar säga det som är svårt.
• De kan ifrågasätta beslut, dela osäkerhet, lyfta risker och erkänna misstag utan rädsla för negativa konsekvenser.
• Det innebär ibland friktion, obekväma samtal och olika perspektiv som krockar.
  

Amy Edmondson, professor vid Harvard Business School, beskriver psykologisk trygghet som en miljö där människor vågar ta mellanmänskliga risker. När psykologisk trygghet finns vågar teammedlemmar säga “jag förstår inte”, “jag gjorde fel” eller “jag håller inte med”, även när det innebär en social risk i gruppen.

När det finns trygga team så hörs fler röster. Diskussionerna blir mer levande och ibland mer utmanande. Det är inte alltid harmoniskt, men det är nödvändigt för lärande, kvalitet och utveckling.

Myt 2: Psykologisk trygghet i ett team är bevis för psykologisk trygghet i hela organisationen

En annan vanlig myt är att psykologisk trygghet på jobbet är något som automatiskt genomsyrar hela organisationen. Som om tryggheten vore ett gemensamt klimat som sprider sig av sig självt.

Så fungerar det inte i praktiken.

Trygghet skapas i det dagliga samspelet mellan människor: i möten, i samtal och i hur ledare samt kollegor reagerar på varandra. Därför kan psykologisk trygghet på en arbetsplats skilja sig kraftigt mellan olika team inom samma organisation.

Studier visar tydligt att nivåerna av psykologisk trygghet varierar mellan team i samma företag.
Att arbeta med psykologisk trygghet kräver därför ett medvetet fokus på varje team, inte bara som övergripande initiativ på organisationsnivå.

Myt 3: Psykologisk trygghet på arbetsplatsen är ”nice to have”

I många organisationer betraktas psykologisk trygghet på arbetsplatsen fortfarande som något mjukt eller sekundärt. Något som är bra att ha, men som får stå tillbaka när tempot ökar och kraven blir högre.

Forskningen visar motsatsen. Psykologisk trygghet är den enskilt viktigaste faktorn för högpresterande team. När arbete kräver samarbete, innovation, problemlösning och lärande är trygghet inte ett tillval, utan en förutsättning.

Studier visar att team med hög grad av trygghet delar information tidigare, fångar upp misstag snabbare och vågar testa nya lösningar. När den tryggheten saknas håller människor i stället tillbaka:

• Medarbetare undviker att säga vad de ser.
• De tonar ner problem, och:
• Fattar beslut som minimerar personlig risk snarare än gynnar teamets eller organisationens helhet.

Detta blir särskilt avgörande i miljöer präglade av hög komplexitet och snabba förändringar – så kallade VUCA- och BANI-miljöer – där förmågan att tidigt dela insikter och agera tillsammans är helt central.

Myt 4: Psykologisk trygghet kan skapas genom policy och värdeord

Många organisationer försöker skapa psykologisk trygghet på jobbet genom policydokument, värdeord och formuleringar som “här har vi högt i tak” eller “hos oss är det okej att göra misstag”.

Men psykologisk trygghet på jobbet kan inte beslutas fram. Psykologisk trygghet skapas i handling – i hur ledare svarar på kritik, hur misstag bemöts, och hur frågor tas emot i möten. Det är i vardagens interaktioner, i teamet, över tid som tryggheten formas.

”Psykologisk trygghet skapas i handling – inte med ord på ett papper”

Om vardagens beteenden inte stämmer överens med orden på pappret så försvinner tryggheten snabbt, oavsett hur välformulerad policyn är.

Därför behöver psykologisk trygghet på jobbet tränas praktiskt. I Enlanterns workshop Misslyckas som ett proffs får team uppleva hur de faktiskt hanterar misstag, osäkerhet och samspel i realtid. Det gör psykologisk trygghet konkret, på riktigt och möjlig att bygga över tid.

Sammanfattning

Psykologisk trygghet på arbetsplatsen är inte trivsel, en engångsinsats eller ett värdeord. Det är en levande förmåga som skapas i mänskligt samspel varje dag.

Organisationer som arbetar seriöst med trygga team skapar bättre förutsättningar för mod, lärande och långsiktig prestation. Det är där kvaliteten i samarbetet höjs, och där verklig utveckling kan ske.

Om du vill förstå grunderna i vad psykologisk trygghet på jobbet är, se Enlanterns artikel här.

Är du intresserad av att veta mer om psykologisk trygghet på arbetet? Läs mer om vår workshop ”Misslyckas som ett proffs.”

Enlantern har sitt kontor i Helsingborg men vi håller ofta workshops i andra delar av Skåne och landet…och även internationellt.

Källa: “The Fearless organization – Psykologisk trygghet på jobbet.” Amy Edmondson 2018.